Dagisplatsen
Snart ska vi ta oss en promenad upp till dagiset och hämta Izabelles kläder. De var 3 mån uppsägningstid men vi har inte haft henne där sen vi valde att pausa hennes plats. Det är både Negativt och positivt att inte ha henne där. men mest är de bara en fördel att ha henne hemma. Visst kan de kännas att vore skönt att ha henne på dagis några timmar på dagen när man har de som alldra jobbigast hemma, utan sömn och lillebror som inte är på bra humör. men jag väljer då att ha henne hemma istället för att vi ska få de ännu värre med alla dessa sjukommar som går nå in åt helvete. alla är ju sjuka med förkyldningar eller magsjuka. Och sen tycke bvc sköterskan att vi var kloka som tog bort henne därifrån nu när de går RS-smitta. Och bara tänka tanken på att ta sig upp till dagis en morgon då lillebror precis somnat när klockan ringer och hållt oss vakna hela natten. får mig att rysa. man kan ju inte ringa helatiden och säga att bella inte kommer idag bara för att man inte orkar gå upp. och vi kan ju heller inte veta i förväg hur han kommer att sova. Men självklart finns de också sånt som gör de till ett dåligt beslut. För Izabelle del. All utveckling. allt dom lär sig på dagis och umgänget. Men hon hinner komma ikapp de. hon börjar till hösten igen. Och undertiden får vi göra vårat bästa här hemma.
